Mental Friskvård/Psykosocialhälsa

Du vet säkert vad friskvård är. Vi vet så väl att vi blir vad vi äter. Att vi måste ut och röra på oss. Den fysiska hälsan får både du och jag kunskap om dagligen, den är viktig, vi talar med vår omgivning om den. Kroppen detta viktiga skal som skyddar och bevarar den person Du egentligen är, den måste vi vara rädda om.

Det heter ju "En sund själ i en sund kropp".

WHO:s definition på hälsa som lyder: "Fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet".

Detta hälsobegrepp har utvecklats med tiden, till att hälsa inte bara är ett tillstånd, utan något vi skall erövra genom hälsobefrämjande åtgärder. Hälsan är en resurs hos varje individ i vardagslivet och inte enbart som ett mål att uppnå.

Det finns fler komponenter utöver det fysiska, som vi behöver ge omsorg för att vi skall må bättre.

Psykosocialfriskvård eller mentalfriskvård, själv vet jag inte alltid vilket som är bäst beskrivning på denna form för friskvård eller hälsa. Bara man inser att denna del är minst lika viktig som all annan friskvård.

Psyke eller mental, vilka båda betyder själ, är något vi inte så ofta tänker på, än mindre talar om. Många tycker det är svårt att tala om egna känslomässiga upplevelser speciellt när det gör ont i själen, när oron eller ångesten kommer krypande. Det är för tungt, uttrycker många det, för djupa saker. Det är enklare att prata med grannen eller vännerna om att det gör ont i ryggen eller magen. Den tredje komponenten i hälsobegreppet, handlar om vårt sociala liv, hur vi har det med de individer som finns runt om oss i tillvaron, privat eller på arbetet.

Det finns ytterligare en viktig del i begreppet Hälsa och det är den andligt/kulturella delen, etnicitet, socialgrupps tillhörighet eller kön. Den har större betydelse för oss än vad vi till vardags är medvetna om. Den här delen av hälsobegreppet kan du läsa lite mer om, under Mångkulturellt här på min hemsida, alt. i min senaste bok,"Olikhetens resurser".

Vad kan du själv kan göra för att lära känna dig själv ännu bättre? Börja med att fundera över vad som gör dig glad, vad blir du ledsen över, vad kan göra dig arg eller vad är du verkligen intresserad utav.

Vi lever i en värld fylld med krav, hur påverkas du av dem? Har omvärldens krav någon betydelse eller påverkan på dig i din vardag? Stämmer dina ideal med alla de krav du ställer på dig själv?

Kunskap om sig själv är bra att ha vid tillfällen då stressen kommer och är för jobbig. Då har du också större förståelse för dina egna reaktioner. 

Gör en lista över vad som verkligen är viktigt för dig. Saker om du gillar och verkligen känner att du mår bra av. Kommunicera gärna listan med dina närmaste, familj. Det är väldigt lätt att tro att man vet saker som inte är uttalade.

Hur ofta ger du dig själv tid till egen kvalitetstid? Ger du dig själv en lugn stund varje dag?

Försök att "ställa" dig vid kanten av bilden här och titta.

Vilka tankar, känslor, upplevelser får Du?

Oavsett vad Du känner så är det dina helt privata känslor. Du behöver inte dela med dig av detta om du inte vill. Det kan ibland vara en resurs att kunna sätta gränser mot omvärlden, och få uppleva en känsla alldeles för sig själv. Det är ditt personliga revir som vi i din sociala omgivning måste lära oss att respektera. Om du själv verkligen vill dela med dig av vad du tänker och upplever då bidrar du till nya tankar och referenser till oss som är i din omgivning.

Det är viktigt att tänka på att du inte behöver ha samma känslor och tankar som jag eller någon annan har som tittat på bilden. Livet blir mycket mer spännande när vi är olika. Vi har alla behov som vi helst vill ha tillfredställda. Det viktiga är "Att äga sin egen hälsa".

Att upprätthålla hälsa kan ibland vara svårt men man kan alltid försöka och se om det lönar sig. Testar du inte, finns risken att du gått miste om något och ångrar dig.

De flesta av oss kan känna av stressen, den negativa stressen, den som skapar oro och till och med ångest hos oss ibland. Oron och ångesten som är signaler från själen, att vårt psyke har ont eller känner smärta.

Tyvärr stannar det intMental friskvård och psykosocialhälsae alltid där. Den psykiska smärtan kan "sätta" sig, i ryggen, magen eller huvudet. Ont i ryggen, magen, huvudet är saker som vi kan tala med vår omgivning om. Men oro eller ångest kan vara så svårt att tala om, att jag ibland vill kalla det tabubelagt samtalsämne, vi skall ju vara så "duktiga". Signaler som oro och ångest är, subjektiva symtom. Ingen annan än du själv kan säga hur ångesten känns just här och nu för och i dig.

Många personer går omkring och tror att det bara är ”jag” som känner så här. Vi är ganska dåliga på att berätta om vår psykiska smärta för andra. Anledningen är troligast att det handlar om den mentala delen av oss och vi vill ju inte avvika från mängden på ”de sättet.” Det finns ingen vuxen person som inte upplevt vad oro och ångest är, så när du drabbas är du inte unik!

De flesta av oss samtalar, kommunicerar hela dagarna. Men vad har stannat kvar hos dig när kvällen kommer? Det som finns kvar är de saker som har varit begripliga, hanterbara och meningsfulla. Det övriga har försvunnit ut i tomma intet eller finns det kvar som fragment av olika samtal, vilket kan vara mycket stressande.

Mental friskvård och psykosocialhälsa

När du haft ett bra samtal känns allt mycket enklare, vilket kan leda till att oron försvinner, huvudvärken minskar och du kan till och med ge din omgivning att värmande leende.

Glöm inte att "Ett gott skratt om dagen är bra för magen"!

Detta och mycket annat vidareutvecklat jag bland annat i boken "Jag har solen i ansiktet, så jag ser inte vad du säger...." Det är en lätt läst bok i praktisk vardagskommunikation. Boken är bland annat skriven för kunna förbättra din psykosocialhälsa, och att ge dig praktiska tips, råd och idéer för din vardags kommunikation, såväl i privatlivet som på arbetsplatsen. 

Läs också min artikel: http://www.sourze.se/Tvinga_inte_m%c3%a4nniskor_med_psykisk_oh%c3%a4lsa_tillbaka_till_jobbet_10808565.asp