Demenssjukdomar

Kunskap om demenssjukdomar, ger både den drabbade och dig som anhörig en ökad livskvalitet. Denna sjukdomsgrupp blir större och större, allt fler av oss blir äldre och dessa sjukdomar är vanligare högre upp i åldrarna.

Bakom begreppet Demens döljer det sig flera olika sjukdomar med skador i hjärnan som ger glömska. Några exempel är Alzheimers sjukdom, Blodkärlsdemens, Pannlobsdemens, Parkinsondemens Strokedemens.

DemensDemens drabbar oftast personer i hög ålder. Men kan även drabba personer i arbetsför ålder. Sjukdomarna har alltid funnits runt oss men man har inte talat öppet om dem. Oftast har man har sagt att den äldre är glömsk, senil eller åderförkalkad. Senil är ett annat ord för gammal, och har inget att göra med att personen är dement eller förvirrad.

Ungefär 8 % av befolkningen över 65 år drabbas av någon form av demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. Man brukar räkna med att var femte person över 80 år, drabbas av någon form av demenssjukdom. EU menar att varje år kommer ca 1,4 miljoner individer i medlemsländerna att utveckla någon form av demens.

Sedan några år tillbaka talar man mer öppet om att någon anhörig eller nära vän drabbats av demenssjukdom. Men även idag kan det kännas svårt för många att tala om när någon anhörig som är förvirrad eller eventuellt dement. Tyvärr är det dessutom så att denna grupp sjukdomar fortfarande är låg prioriterade inom sjukvården.

Vi har ganska mycket att tacka Maj Fant, som dotter, Gösta Bohman, som make, för deras öppna beskrivningar av sina situationer med att vara nära anhörig till någon som är eller var dement. Filmen ”En sång för Martin” är också ett bevis på att man idag kan tala mer om dessa sjukdomar. Tyvärr inte tillräckligt mycket.

Det finns olika forskningsperspektiv på demenssjukdomar idag.

Den medicinska forskningen söker efter orsaker till de olika sjukdomarna, i hjärnan. Detta för att kunna förebygga dem och att finna olika former av till exempel läkemedel som kan lindra och/eller förhoppningsvis i framtiden bota individer från dessa sjukdomar.

Den psykologiska forskningen, beteendevetenskap, försöker förstå de förändringar i upplevelser och beteende som är typiska för den demenssjuka personen. En sådan förståelse är viktig för att stärka den drabbades möjligheter att fungera så bra som möjligt så länge som möjligt, utifrån sina förutsättningar.

Det finn även idag väldigt mycket skuld och skam med dessa sjukdomar. Troligtvis hade eller har det med den förändrade personligheten att göra, hos den demenssjuka personen, vilket man förr eller senare drabbas av vid dessa sjukdomar

När det gäller skador eller sjukdomar i hjärna kan man inte alltid förstå eller se utanpå personen vad som är ”fel”. Detta skapar ofta en osäkerhet hos omgivningen som inte riktigt vet hur man skall bemöta en dement eller förvirrad person, som man dessutom känt sedan lång tid tillbaka, och inte alls är sig lik längre. Därför drar personer i omgivningen ofta sig tillbaka och försvinner som resurser, för den dementa personen och dennes anhöriga.

Idag vet man betydligt mer både om sjukdomarnas uppkomst, läkemedelsbehandling och vikten av det personliga bemötandet än tidigare.

Till exempel Alzheimers sjukdom kännetecknas av att det bildas klumpar av proteiner (äggviteämnen), vad man kallar plack. Dessa förstör så småningom nervcellernas kommunikation i hjärnan. Dessa plack bildas långt innan de första symtomen av demensen eller förvirringen visar sig. För att få bästa möjliga livskvalitet, när små och tidiga symtom på förvirring visar sig, är att söka till din vårdcentral för en ordentlig utredning och diagnostisering. Då finns möjlighet att utesluta annan sjukdom, undersöka hjärnan,  genom röntgen och annan provtagning och att genomggå minnestest. Idag finns det symtomlindrande läkemedel som i vissa fall kan ge riktigt bra resultat.

Att man talar om demenssjukdomar som de anhörigas sjukdom är ganska lätt att förstå, då alla de individer i den drabbades närmiljö, familj, vänner, arbetskamrater, påverkas på ett eller flera sätt, när en anhörig blir sjuk. Detta oavsett om personen är 45 år eller 85 år.

Alla personer som drabbas av någon form av demenssjukdom har ångest. Det är en av orsakerna till att det är viktigt att fastställa en tidig diagnos, så snabbt som möjligt. Men även för att vara säker på att personen verkligen lider av en demenssjukdom. Det finns även andra orsaker till att förvirringstillstånd kan uppkomma, hos både yngre och äldre personer, där det inte handlar om någon demenssjukdom. Diagnostiseringen är även viktig för att veta mer om hur sjukdomen kommer att fortsätta sin utveckling eller annan behandling kan bli aktuell.

Om beteendet hos den förvirrade personen inte överensstämmer längre med hur personen varit tidigare. Eller om man är anhörig till någon som inte längre kan komma ihåg vad man samtalat om för en liten stund sedan. Svårt att komma ihåg var saker finns i det invanda hemmet. Inte hittar tillbaka från närbutiken, blir mer passiv och tillbakadragen än tidigare. Och har ett större beroende behov av den nära omgivningen, make, maka eller barn, svårt att klara av nya situationer, med mera. Då är ett tips, att söka upp vårdcentralen för att få råd och hjälp med en första kontroll och en enklare demensundersökning.

Ja, det kan på något sätt kännas overkligt och skrämmande för oss i omgivningen. När vi inte känner igen våra nära och kära i deras personlighet längre. Men vad som är bra att känna till är att den personen som drabbas av detta kan uppleva en otrolig ångest och ilska, mycket på grund av frustration, för att orienteringen till tid och rum är förändrad!

Dessa två orienteringspunkter gör att vi kan se ett igår, idag och imorgon.

Vad vi också behöver tänka på är, att en person med demens, har med sig, utmaningar, glädjeämnen, påfrestningar i sin ”ryggsäck”, som livet fört med sig, precis som för oss alla andra. Den som drabbas av demenssjukdom lever i ett vakuum när det gäller tid och rum. Minnet är vårt ”verktyg” för att klara av när, var och hur saker och ting har ägt rum. Eller när, var och hur det skall ske, och med vem.

Till exempel: - När åt du middag senast?
- Vems är skorna i hallen?
- Har du körkort?

Troligtvis är svaren på dessa frågor självklara för dig att besvara. Det gjorde den förvirrade eller dementa personen också för kanske ett år sedan men idag skapar det oro och ångest. Att idag tänka eller ännu värre att försöka besvara dessa frågor, kan skapa ångest, ilska och stor sorg hos den förvirrade personen.

Familjens ”historia” av stor betydelse. Om man har tydliga och väl invanda roller, funktioner och inte minst känslomässig anknytning plus bra kommunikation inom familjen, blir situationen enklare för den förvirrade personen. Utifrån hur ”familjehistorien” ser ut kan make eller makan ge stöd åt den demenssjuka personens identitet. Man vet ofta också hur man kan locka fram minnesbilder att hitta tillbaka i minnet och på så sätt övertala den anhörige att delta i och förstå vanliga dagliga göromål.

Det kan ofta vara en svår uppgift att vara anhörig och ansvara för en dement persons dagliga liv. Många ser det som en självklarhetatt efter ett långt liv tillsammans, att uppfylla denna närståendes behov och omsorg, vilket är ett 24 timmars jobb. Detta kan givetvis även ge upphov till blandade känslor som till och med kan kännas tabubelagda, skam, frustration för make/makes avvikande beteende. Sammantaget gör detta att inte enbart är den demenssjuka personen som är i behov av hjälp och stöd. Behovet äe även stort hos dig som anhörigvårdare, vilket ibland kan vara svårt att erkänna för sig själv. Varje kommun har i dag anhörigkonsulenter som har erfarenheter och är bra på att ge stöd, råd och hjälp, det kan finnas stort behov av.

Några enkla råd som kan underlätta i kontakten med en dement person;
- Samtala som vanligt, gärna om minnen från gamla tider"
- Gör saker tillsammans
- Tal med, inte om personen i sällskap med andra
- Aktiviteter med ”lagom” krav
- Undvik att fråga – Minns du? - Känner du igen mej?
- Ställ frågor som kan besvaras ja eller nej
- Ta vara på stundens glädje!
- En välmenande och varm kram kan göra underverk

DemensMindervärdighets känslor och rädsla för att misslyckas kan vara vanliga upplevelser för oss som inte är dementa. Men hos en demenssjuk person är det en mycket vanlig upplevelse. Att fortfarande betyda något för någon är mycket viktigt!!! Då försvinner ofta känslan av misslyckande.

Varje person har Resurser, använd dem med Respekt, så behåller individen sitt Revir.


 

Ett boktips:

Demens"Jag har solen i ansiktet, så jag ser inte vad du säger...."  Boken ger dig praktiska tips, råd och idéer för dina vardagliga kommunikationssituationer. Den ger dig också ytterligare förståelse och större beredskap att möta personer med någon form av demenssjukdom. Ett av de längre avsnitten i boken, vänder sig till dig som vill veta mer om kommunikationen med dementa personer. Du kan läsa mer om boken här bredvid.

Gå gärna in på nättidningen Soureze, där kan du läsa mina artilklar om äldrevården, klicka på länken här, där jag bland annat skrivit om "Socialstyrelsens ödestira beslut om demenssjuka". På socialstyrelsen webbplats www.socialstyrelsen.se kan du läsa mer om: Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – Stöd för styrning och ledning

Har du frågor och funderingar om stöd, handledning eller föreläsningar angående demens, är du välkommen att kontakta mig.

Ha en bra dag.

Ingrid