Mångkulturella möten

.... se människan ur olika kulturella och sociala perspektiv, gör det lättare för en djupare förståelse av olika individers beteende och kulturella mönster. Det kan skapa en större förståelse och leda till ett bättre, roligare och ett rikare samspel i din dagliga tillvaro.

Mångkulturella möten, vad får den rubriken dig att tänka på?

Är det möten som du gjort på semestern, nära i Europa eller längre bort på andra kontinenter?

Säkert har du lagt märke till olika kullturers specifika särart. Men du behöver inte åka utomlands för att möta olika kulturer, vi har en mängd olika kulturella möten även här hemma. Då tänker jag inte enbart på de personer som av olika anledningar kommer hit till Sverige från andra länder. Vi har också olika kulturella grupper i Sverige, vilka generellt tillhör den officiella svenska kulturen. I dessa ”grupperingar” är personerna födda, uppväxta och fostrade här i landet. Detta tänker vi inte alltid på.

Om vi tittar på kartan över vårt avlånga land, hittar vi orter och samhällen i den norra delen, där bor norrlänningen, åker vi 100 mil söder ut hittar vi stockholmaren och far vi vidare ca 100 mil söderut hittar vi skåningen. Vi har väldigt mycket gemensamt, som svenska språket, helger och högtider, det officiella Sveriges lagstiftning, sjuk-och hälsovård och mycket, mycket mer. Man skulle kunna säga att vi i grunden även har samma normer, värderingar om vi kommer från Smygehuk i söder eller från Tärendö i norr.

Vi hittar olika dialekter, olika klimatförhållande under våra fyra årstider, utanför våra köksfönster. Olika matkulturer, skåningen gillar spiddekaga och rökt eller luad ål och norrlänningen äter souvas och tunnbröd med förtjusning. Glesbygden i norr, där fjällen kan ligga inpå husknuten. Vidare till storstaden, tätbefolkad svårt att hitta parkeringsplats och trängsel på tunnelbanan                                                     Vidare söderut till det relativt platta Skåne där pileträden står böjda av västanvinden och hackspetten har börjat hacka föda ur trädstammarna på våren eller att krokusen börjat blomma. Detta innan den vita snön hunnit smälta bort på marken i Norrland.                                                    Om vi försöker sätta oss in i dessa individers olika förhållande är det ganska lätt att förstå att man kan uppleva tillvaron på olika sätt. Detta gör också att man till viss del kan ha skiftande ideal, normer och värderingar.                                      

Vi har Nationella minoritetsgrupper i Sverige, vilka är Samer, Sverigefinnar, Tornedalingar, Romer och Judar. Detta bland annat för att stärka deras språk och kultur. Dessa minoriteter har funnits sedan lång tid tillbaka i Sverige. Men sedan år 2000 finns det lagar som skall skydda dessa minoritetsgruppers kulturella intressen här i landet. Det finns Subkulturer inom alla kulturer så även i vårt svenska samhälle. En subkultur är en grupp människor som har bestämda uppfattningar, beteende, ideal, värderingar, tankar och åsikter som skiljer sig från den större kultur som de är en del av.

Några exempel på Subkulturer som finns mitt ibland oss är :

Musikorienterade: Punkare,  Hip hopare, Syntare m.fl.

Politiska: Hippies, Skinnskallar. m.fl.

Kriminella: Drogkultur, Huligan ligor, Maffian, m.fl.

Sexuelltorienterade: Gayrörelse, Swingersklubbar, m.fl.

Aktivitetsorienterande: Scouter, Raggare, Hacker, m.fl.

Religiösa: Leastadianer, Scientologer, Schartauraner, m.fl.

Vad som utvecklar kulturen är de normer och värderingar som vi har i vår närmsta omgivning när vi växer upp och utvecklas, framför allt psykiskt och socialt. Det som vi lärt oss som barn  tar vi vidare med oss in i vuxenlivet, då blir det traditioner eller det som vi i dagligt tal kallar vanor. Så fortsätter vi utvecklingen av vårt kulturarv. Detta märktes mycket tydligare förr, då vår geografiska rörlighet var betydligt mer begränsad än idag.

I kulturen utvecklas även våra roller. Både privata roller och roller som vi har i övriga sammanhang i samhället. På så sätt utvecklar vi ett socialt kulturarv som vi själva tycker är det mest självklara i världen. Javisst, så länge vi vet normerna, känner till värderingarna eller kan koden. Men om vi inte gör detta vad händer då?

Vi kan till exempel ta ungdomskulturen. När man inte dagligen kommer i kontakt med den yngre generationen, kan det lätt uppstå missförstånd i kommunikationen. Detta till stor del på grund av att språkbruket, både ord och kroppsspråk kan skilja mellan den yngre- och den äldre generationen.

Då blir automatiskt min fråga; hur kan det då vara att komma hit till Sverige med ett helt annat språk, ord, med delvis andra ideal, normer och värderingar? När man kommer hit på grund av flykt från krig, förtryck, naturkatastrofer, eller som arbetskraft från andra länder i världen. Man skulle kunna säga att anpassningen till det svenska samhället kan bli som ”en andra födelse”.

Dessa personer har också normer, värderingar med sig i ”bagaget” och tycker och tror att detta är det rätta, riktiga och självklara. Det kan handla om manligt eller kvinnligt, synen på sjukdom och hälsa, äldre och anhöriga och så vidare. Vad det ofta handlar om, förutom språket, är den övrigt stora kommunikationsdelen; Kroppsspråket, Revir, Beröring, Blickar, Klädkoder m.m. Det finns idag inte bara de tidigare nämnda svenska kulturerna i samhället. Utan vi har en underbar blandning av ”främmande” kulturer i landet. Vilket kan göra det ännu mer förvirrande för en nyanländ person att ta till sig, det som är typiskt svenskt ”lagom”.

En liten tanke, att möta en annan kultur än den du själv har är inget att vara rädd för. Tacka och ta emot, av den nya erfarenheten du får istället. Och sist men inte minst dela med dig, av vår svenskakultur både i stort och smått. Då kan vi få många och fler givande möten.                                        

                                   Ingrid