Demenssjukdomar
Vill du öka din förståelsen och kunskap om demenssjukdomar, det kan ge både den drabbade och dig som anhörig en ökad livskvalitet.
Denna sjukdomsgrupp blir större och större beroende av att allt fler av oss blir äldre och dessa sjukdomar är vanligare högre upp i åldrarna.
Bakom begreppet Demens döljer det sig flera olika sjukdomar med skador i hjärnan som ger glömska. Några exempel är Alzheimerssjukdom, Blodkärlsdemens, Pannlobsdemens, Parkinsondemens Strokedemens.
Demens drabbar oftast personer i hög ålder. Men kan även drabba personer i arbetsför ålder. Sjukdomarna har alltid funnits runt oss men man har inte talat öppet om dem. Oftast har man har sagt att den äldre är glömsk, åderförkalkad eller senil. Åderförkalkning är egentligen åderförfettning. Cirkulationen i hjärnan är försämrad på grund av att det sitter "fett" i väggarna i blodkärlen i hjärnan. Alltså inte kalk. Senil är ett annat ord för gammal, och har inget att göra med att personen är dement eller förvirrad.
Det är ungefär 8% av befolkningen över 65 år drabbas av någon form av demenssjukdom. Ca 150 000 av dessa personer lider av Alzheimerssjukdom, vilken är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. Ungefär var femte person över 80 år, drabbas av någon form av demenssjukdom. Inom EU räknar man med att varje år kommer ca 1,4milijoner individer i medlemsländerna att utvecla någon form av demens.
De senaste 10-15 åren har man börjat talat öppet om att någon anhörig eller nära vän drabbats av demenssjukdom. Men det kan även idag, för många kännas svårt att tala om att någon anhörig är förvirrad eller eventuellt dement.
Vi har bland annat Maj Fant, som dotter, Gösta Bohman, som make, att tacka för deras öppna beskrivningar av sina situationer med att vara nära anhörig till någon som är eller var dement. Filmen ”En sång för Martin” är också ett bevis på att man idag kan tala mer om dessa sjukdomar. Tyvärr inte tillräckligt mycket.
Det finns olika forskningsperspektiv på demenssjukdomar idag.
Den medicinska forskningen söker efter orsaker till de olika sjukdomarna, i hjärnan. Detta för att kunna förebygga dem och att finna olika former av till exempel läkemedel som kan lindra och/eller förhoppningsvis i framtiden bota individer från dessa sjukdomar.
Den psykologiska forskningen, beteendevetenskap, försöker förstå de förändringar i upplevelser och beteende som är typiska för den demensjuka personen. En sådan förståelse är viktig för att stärka den drabbades möjligheter att fungera så bra som möjligt så länge som möjligt, utifrån sina förutsättningar.
Framförallt när det gäller livskvalitet, trivsel och välbefinnande. Tidigare fanns det tyvärr väldigt mycket skuld och skam med dessa sjukdomar. Troligtvis hade eller har det med den förändrade personligheten att göra,hos den demenssjuka personen, vilket man förr eller senare drabbas av vid dessa sjukdomar.
När det gäller skador eller sjukdomar i hjärna kan man inte alltid förstå eller se utanpå personen vad som är ”fel”. Detta skapar ofta en osäkerhet hos omgivningen som inte riktigt vet hur man skall bemöta en dement eller förvirrad person, som man känt sedan lång tid tillbaka, och inte alls är sig lik längre. Därför drar personer i omgivningen ofta sig tillbaka och försvinner som resurser, för den dementa personen och dennes anhöriga.
Idag vet man betydligt mer både om sjukdomarnas uppkomst, läkemedelsbehandling och vikten av det personliga bemötandet än tidigare.
Att man talar om demenssjukdomar som de anhörigas sjukdom är ganska lätt att förstå, då alla de individer i den drabbades närmiljö, familj, vänner, arbetskamrater, påverkas på ett eller flera sätt, när en anhörig blir sjuk. Detta oavsett om personen är 45 år eller 85 år.
Alla personer som drabbas av någon form av demenssjukdom har ångest. Det är en av orsakerna till att det är viktigt att fastställa en tidig diagnos, så snabbt som möjligt. Men även för att vara säker på att personen verkligen lider av en demenssjukdom. Det finns även andra orsaker till att förvirringstillstånd kan uppkomma, hos både yngre och äldre personer, där det inte handlar om någon demenssjukdom.
Diagnostiseringen är även viktig för att veta mer om hur sjukdomen kommer att fortsätta sin utveckling. Men även för att det eventuellt kan bli aktuellt med de så kallade Bromsmediciner som idag finns på marknaden. Eller annan medicinsk behandling.
Är man anhörig till någon som inte längre kan komma ihåg vad man samtalat om för en liten stund sedan, svårt att komma ihåg var saker finns i det invanda hemmet. Inte hittar tillbaka från närbutiken, blir mer passiv och tillbakadragen än tidigare. Och har ett större beroende behov av den nära omgivningen, make, maka eller barn, svårt att klara av nya situationer, med mera. Då är ett tips att söka upp vårdcantralen för att få råd och hjälp med en första kontroll och en enklare demensundersökning. Om beteendet hos den förvirrade personen inte överensstämmer längre med hur personen varit tidigare. Och det håller i sig över 6 månader eller mer, då finns risken att denna personen drabbats av någon form av förvirringstillstånd som behöver utredas och åtgärdas.
Ja, det kan på något sätt kännas overkligt och skrämmande för oss i omgivningen. När vi inte känner igen våra nära och kära i deras personlighet längre. Men vad som är bra att känna till är att den personen som drabbas av detta kan uppleva en otrolig ångest och ilska, mycket på grund av frustration, för att orienteringen till tid och rum är förändrad!
Dessa två orienteringspunkter gör att vi kan se ett igår, idag och imorgon.
Den demensjuka personen är framförallt en människa med samma behov, önskningar och förhoppningar som du och jag har.
Vad vi också måste tänka på är, att en person med demens, har med sig, utmaningar, glädjeämnen, påfrestningar i sin ”ryggsäck”, som livet fört med sig, precis som för oss alla andra. Ett problemet är att tids och rums – perspektivet. Den som drabbas av demenssjukdom lever i ett vakuum när det gäller tid och rum.
Minnet är vårt ”verktyg” för att klara av när, var och hur saker och ting har ägt rum. Eller när, var och hur det skall ske, och med vem.
Till exempel:
- När åt du middag senast?
- Vad åt du?
- Vems är skorna i hallen?
- Vad äter du till frukost?
- Har du körkort?
Du som läser detta tar det troligtvis som en självklarhet att kunna besvara dessa frågor. Ja, det gjorde den förvirrade eller dementa personen också för kanske ett år sedan men idag skapar det oro och ångest. Att idag tänka eller ännu värre att försöka besvara dessa frågor, kan skapa ångest, ilska och stor sorg hos den förvirrade personen.
Att inte kunna ”se tillbaka” och kunna ge riktiga svar, då börjar ångesten och eventuell aggressiviteten att komma fram som försvar.
Vad kan du eller andra göra, för att göra livet ”lättare” för en person med demenssjukdom?
Här är familjens ”historia” av stor betydelse för dessa förändringar som sjukdomen för med sig.
Om man har tydliga och väl invanda roller, funktioner och inte minst känslomässig anknytning och bra kommunikation inom familjen. Då bör man känna personen så bra att livet för familjen kan underlättas, genom att man lättare kan ”läsa” varandra.
Utifrån hur ”familjenhistorien” ser ut kan make eller makan ge stöd åt den demenssjuka personens identitet. Man vet ofta också hur man kan locka fram minnesbilder att komma tillbaka och på så sätt överatala den anhörige att delta i och förstå vanliga dagliga göromål. Jag hoppas att du vet att det finns anhörigstödjare ute i varje kommun idag, som kan vara till hjälp även i dessa situationer.
Enkla råd som kan underlätta i kontakten med en dement person;
- Samtala som vanligt, gärna om minnen från gamla tider".
Minnen hjälper ofta till att minnas
- Gör saker tillsammans
- Tal med, inte om personen i sällskap med andra
- Aktiviteter med ”lagom” krav
- Undvik att fråga – Minns du? - Känner du igen mej?
- Kommer du ihåg mej?
- Ställ frågor som kan besvaras ja eller nej
- Ta vara på stundens glädje!
- En välmenande och varm kram kan göra underverk
Mindervärdighets känslor och rädsla för att misslyckas kan vara vanliga upplevelser för oss som inte är dementa. Men hos en demenssjuk person är det en mycket vanlig upplevelse. Att fortfarande betyda något för någon är mycket viktigt!!! Då försvinner ofta känslan av misslyckande.
Glöm aldrig att varje person har Resurser…. Använd dem med Respekt…… så behåller man också individens Revir.
Ett boktips jag gärna vill dela med mig utav; "Kalabalik på hemmet" av Sabina Henriksson
Ytterligare ett boktips är:
"Jag har solen i ansiktet, så jag ser inte vad du säger" Boken jag skrivit för att ge just Dig praktiska tips, råd och idéer för dina vardagliga kommunikations situationer.Men tanken är att boken även skall kunna ge dig ytterligare förståelse och större beredskap att möta personer med någon form av demenssjukdom. I ett av de längre avsnitten. vänder sig till dig som vill veta mer om kommunikationen med dementa personer. Du kan läsa mer om boken under Allmänt, här bredvid
Gå gärna in på nättidningen Soureze, där kan du läsa mina artilklar om älrdrevården, klicka på länken här nedanför
www.sourze.se/Socialstyrelsens_ödesdigra_beslut_om_demenssjuka_
På socialstyrelsen webbplats www.socialstyrelsen.se kan du läsa mer om: Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – Stöd för styrning och ledning
Under fliken Länkar här intill hittar du mer bra information.
Har du frågor och funderingar om stöd, handledning eller föreläsningar angående demens, kan du nå mig under fliken Kontakta..här intill eller telefon: 070 61 61 375
God fortsättning på 2012!!!
Ingrid